Lillebror, två veckor, i en tröja min mamma stickat, i ett "stickigt" och helt underbart restgarn från en bohus-stickning.
Här är dessutom ännu ett perspektiv, i en liten text från Råd&rön från 2011 om fibrer och greenwashing.
Har ju inte stickat i superwash så mycket på sistone. När jag var sticknovis och fiberalfabet blev det snarare syntetgarn än supewash, eftersom det då var garnpriset som fick avgöra. Nu tänkte jag mig att jag skulle prova lite superwashstickning eftersom jag vill göra flera plagg till mina barn, och fördelarna med superwash ser jag som barn-anpassade: maskintvätt och "mjukhet". Och jag har nu tänkt på nackdelar med superwash som jag inte hade formulerat för mig själv förut: Töjbarheten. Har förut tänkt att det ger en så fin slät yta. Men nu tycker jag det även ger ett opålitligt intryck. Jag vet inte riktigt hur spänt garnet är när jag stickar. Ibland bildas som bubblor i det stickade tyget, antagligen på grund av olika trådspänning. Det är mycket lättare att tappa maskor i superwashgarn eftersom det är så glatt och inte hakar i sina grannmaskor. Just det garnet jag använde nu är också extra slitet, luddar och en del av trådarna är nästan av. Vet att det beror en hel del på garntillverkaren, men ändå. Det är ju en slitande process att superwash-behandla. Tänker att det sällan är värt att använda superwash, just för att det obehandlade har så många fördelar i hållbahet, hållfasthet. Men är ändå nyfiken på att prova och läsa mer om jojoba-superwash-behandlat garn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar