måndag 1 februari 2016

Big Herringbone Cowl och tankar om ull och "mjukhet"







Big Herringbone Cowl, gratismönster från Purl Soho. Har ett sug efter snabba projekt och vintrig känsla. I en paus mellan kropp och ärm på min Redy sweater, tillåter jag mig några snabba projekt. Rensning av min att-göra-lista är min förevändning, gillar ju egentligen inte att polygam-sticka. Jag är inne på min tredje mössa, och har tre vantpar planerade. 

Herringbone stitch har jag länge velat prova. Mönstret från Purl Soho är utförligt och bra. Avmaskningsvarv och uppläggningsvarv är lite knepiga men jag tror att jag fått till dem lagom lösa. Har inte orkat blocka sjalen än, så på bilderna rullar sig kanterna men jag tror det kommer bli lagom proportioner efter badet. Cable cast-on och avsmakning har jag använt, precis som i mönstret.  

Garnet är drops andes, eftersom det går åt 500 gram och jag bara räknade det som ett mellanprojekt tänkte jag inte spendera mer på det. Det är ju väldigt mjukt, och originalmönstret använder ju också alpacka. Annars har jag en fulminant ull-romantisk period, antagligen efter Nördig Knittings avsnitt om ull. Och Clara stickars inlägg om mjukhet och superwash samt Dödergöks inlägg om stickigt garn. Skulle aldrig få för mig att se ner på någon som lider av stickigt garn. Jag är bara så glad att jag "tål" lite rivigare känsla. Och som Södergök skriver, är det nog feltänk att döma ut garn på grund av dess skicklighet eller ej. De mjuknar med tiden, om de nu är stickiga från början. Och superwashbehandlingen ser jag som ett sätt att i princip döda garnet. Att ta bort de bästa av dess egenskaper. Det är också en viktig poäng att det är så stor prisskillnad mellan olika kvaliteter, och hur knäppt det är att det är upp till konsumenten att vara insatt i hur miljöpåverkan skiljer sig åt mellan olika produkter. Har två sorters mjukt superwashgarn inköpt till två tröjor till mina små barn, men helst vill jag alltså sticka i ren obehandlad ull nu, ser framför mig hur mina stickade plagg håller i hundratals år. De tre vantarna jag planerat, har jag tänkt göra delvis för att jämföra några klassiker i ull: Rauma gammelserie, Kampes 2-trådiga, och Sandnes Tynn Merino. Vad härligt det är att sticka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar