Grainline studio Hemlock Tee och Seamwork Aberdeen

 Båda är sydda i jersey gjort av blandningar av bomull och viscose. Jag förstärkte axelsömmarna med genomskinlig resår. Jag behövde tröjor som är lediga över brösten pga amningen. Aberdeen är den vita, den har dubbelt tyg i ärmarna, som går till armbågen. Roligt med v-ringnibg också. Colettes mönster har alltid finess. Jag gillar hemlock också pga motsatsen, att den ör enkel.

 

 

Seamwork Geneva

Bikiniubderdel sydd efter Geneva-mönstret.

 

 

seamwork Dacota

Dakota bikinitrosor i tyg och bikiniresår från Stoffochstil.

 

 

 

vantar med fåglar

Från vibeke linds bok sticka efter gamla Nordiska mönster. Jag använde kampes 2-trådiga och stickor 2.5.
 

 

 

Wembley Cardigan från Colette patterns

En kort cardigan utan knäppning som jag gjorde i courtellejersey från  Stoffochstil.
 

Mabel Skirt från Colette Patterns

Kjolar som den här är vad min garderob bygger på. Jag gav kjolen lite mer stadga genom att göra den dubbel. Jag ritade mönstret dubbelt på längden så det är en vikning istället för en fåll längst ner. Jag lade också till 5 cm på längden eftersom jag är lång.

 

Saffran Cardigan

Saffran Cardigan från Docksjö design, stickad i Sandnes Alpakka-ull.

Bladrillejakke

Bladrillejacke stickad på stickor 4, i ett superwashgarn från Drops. Det här projektet var inte vidare roligt, gänget är obehagligt undflyende och elastiskt att sticka med, men resultatet är gosigt mjukt och följsamt åtminstone.
 

Redy sweater

Redy Sweater från Ankeltrick. Första gången jag testar att sticka i silke-mohair plus silke-alpacka. Det blev otroligt lätt, varmt och gosigt med lagom stor halo runt tröjan.

Mönstret är välgjort, det ger klara instruktioner. Jag kom dock på i efterhand att jag inte är så förtjust i att kragen inte är mer skulpterad efter halsen. Axlarna är gjorda med mycket vidd i, för att tröjan ska kunna hasas ner en bit antar jag. Så kragen blir mycket bred. Jag tycker dan är svår att drapera, jade föredragit mer av en mer klassisk poltröja. Sen är den gjord för att ha de aviga maskorna ut, men jag kommer nog ha rätsidan av slätstickningen ut istället tror jag.

Moji wearable muslin

Moji pants från seamwork mag. De första byxorna jag sytt. (Jag räknar inte med tights eller thailändska fiskarbyxor eller haremsbyxor utan passform.)

Även om de inte sitter perfekt, hade inte tid att lägga på finjusteringar utan tänkte mig att göra ett par användbara test-byxor i rest-manchester, så kunde de vara grund för framtida justeringar av mönstret. Tycker det verkar mycket användbart. Som nödlösning tänkte jag att jag kan byta linningen mot en bred midd och göra byxorna mer som yoga-byxor, i en större storlek och/eller stickat tyg.

Gjorde det alltså ganska enkelt för mig, och tänkte inte lägga för mycket möda lådetta eftersom tidskrävande saker inte passar så bra just nu. Men jag blev jättesugen på att älta mer om mönsterkonstruktion och passform för byxor, så det dyker jag nog in i rätt snart.

Efter lite googling kom jag fram till vad jag antagligen behöver göra för att de ska passa mig: Höja skrevet, pga "frowning wrinkles at the crotch", lägga till lite utrymme för höfterna och smalbenen. Justera för svank, och kanske fullness of the behind. Om det inte redan bättrats genom ovanstående åtgärder.

Här är en bra guide till formpassning av byxor, från Colette.

Langfield

Rowan hemp tweed fick bli en Langsfieldmössa. Roligt och smart mönster, som går att sticka i hur lång som helst, till vilken omkrets som helst, och med vilken masktäthet som helst. Konstruerat av en tysk (förstås) som heter Martina Behm. Jag har aldrig varit sugen på självrandande garner förrän nu, de skulle framhäva det finurliga konstruktionen ännu mer. 

Och garnet då? Det är spännande! Inte helt angenämt att sticka med, mycket likt lin. Men det är ju uppblandat med ull, och resultatet är studsigt men stabilt. Hampan ger tyngd och struktur. Återstår att se hur den blir efter ute användning.

Det kom hampa med posten

Närmare bestämt Nystas Number one Hemp i 100% hampa, och Rowan Hemp Tweed som innehåller 75% ull och 25% hampa.

Mariusvantar

Mariusvantar efter ett mönster till ettåringar. Formgivna av Meng-Chieh Yang. Stickade i något tunnare garn än mönstret anger, på stickor 2 och 2.5, så passar de bra till en två veckor gammal bebis. Använde rester från Glittertind. Mönstret finns gratis på Ravlery.

Glittertind

Dödergöks Glittertind v2. Stickad i Drops Baby Merino. Jag har varit sugen på att sticka en Mariuströja ett tag, men inte kommit till skott. Egentligen vill jag sticka i princip alla mönster från Sandnes uppdaterade klassiker-serie norska ikoner, både för barn och vuxna. Men jag tycker alltid det har ett värde i sig att sticka från svenska designers. Det finns några stycken som jag hittat till genom deras bloggar. Linnea Öhman till exempel, vars koftan Siri var enormt rolig att sticka. Dödergök är en av stickerskorna som jag verkligen beundrar. Det här mönstret har hon gjort, och det finns dessutom gratis på Ravelry. Det är en hyllning till norsk tradition, och jag förstärkte det norska genom att använda Mariuströjans klassiska färger. Förutom att jag ångrar att jag använde ett superwash-garn är jag nöjd. Flerfärgsstickning är så roligt! Det enda jag ändrade var att göra en dubbelvikt halsmudd i 1x1-resår. Mönstret är tydligt och smart.

Ull och superwash

Lillebror, två veckor, i en tröja min mamma stickat, i ett "stickigt" och helt underbart restgarn från en bohus-stickning.

Har reflekterat mer över material nu när jag stickat Glittertind i Superwash och Nördic Knitting samtidigt haft ett avsnitt om material (har beställt Nystas hampa från yll och tyll till tvättlappar, och ett hampa/ull-garn från Rowan, som jag tänker mig kan bli en Langfield-mössa). Nästa garn jag vill prova är något med nässlor i. Kanske Onions organic wool + nettles. Har klämt på det i affären och det är både glansigt och har vackra färger. Kanske det passar bra som en Docklight?

Här är dessutom ännu ett perspektiv, i en liten text från Råd&rön från 2011 om fibrer och greenwashing.

Har ju inte stickat i superwash så mycket på sistone. När jag var sticknovis och fiberalfabet blev det snarare syntetgarn än supewash, eftersom det då var garnpriset som fick avgöra. Nu tänkte jag mig att jag skulle prova lite superwashstickning eftersom jag vill göra flera plagg till mina barn, och fördelarna med superwash ser jag som barn-anpassade: maskintvätt och "mjukhet". Och jag har nu tänkt på nackdelar med superwash som jag inte hade formulerat för mig själv förut: Töjbarheten. Har förut tänkt att det ger en så fin slät yta. Men nu tycker jag det även ger ett opålitligt intryck. Jag vet inte riktigt hur spänt garnet är när jag stickar. Ibland bildas som bubblor i det stickade tyget, antagligen på grund av olika trådspänning. Det är mycket lättare att tappa maskor i superwashgarn eftersom det är så glatt och inte hakar i sina grannmaskor. Just det garnet jag använde nu är också extra slitet, luddar och en del av trådarna är nästan av. Vet att det beror en hel del på garntillverkaren, men ändå. Det är ju en slitande process att superwash-behandla. Tänker att det sällan är värt att använda superwash, just för att det obehandlade har så många fördelar i hållbahet, hållfasthet. Men är ändå nyfiken på att prova och läsa mer om jojoba-superwash-behandlat garn.

Magpie Mittens av Marit Trudvang

Magpie Mittens av Marit Trudvang. Ett gediget mönster med bra tumkil och mönster som gör att flotteringarna ofta inte är mer än 5 maskor. Är lite ringrostig på flerfärgsstickning så nu ska jag börja göra ännu kortare flotteringar, kanske max 3 maskor. Biten med fågelfötter under tumkilen, tillsammans med mönstrets 30 varv mudd gör vantarna väl långa. Men det är ju lätt att justera. Jag hade tänkt märka vantarna med årtal och initialer men glömde det på första vanten.

Två saker är relativt nya för mig i dethär projektet: German twisted cast-on, och att göra ribbstickade ränder genom att första varvet i ny färg stickas utan aviga maskor. Tror jag hörde det i Nördic Knittings tips-avsnitt, det blev snyggt!

Jag gillar mönstret på handflate-sidan på de här vantarna, det ser kanske krångligt ut men är en upprepning av *1 röd, 1 vit, 2 röda, 2 vita*. Funderar på att göra ett par vantar där även ovansidan har det mönstret.

Garnet är Rauma finull gammelserie. Det är första gången jag använder det garnet. Det har något mytiskt över sig, i alla fall för mig som sett det användas i flera fina projekt, det verkar vara ett typiskt vant-garn, och typiskt flerfärgs-garn. Sen finns det förstås något respektingivande i att sticka i så tunt garn, men vantar är ett lagom litet projekt tycker jag. Det kommer från ett norskt spinneri och är ren ny ull med extra tvinning. Härlig stickning. Egentligen är det först när vantarna är blockade (efter den ändå hopplösa fotosessionen ovan) som garnet kommer till sin rätt. Fluffigt, nätt, men fylligt och varmt och i distinkta färger. Ny favorit. Jag behövde stickor 1.5 till mudden och 2 till resten.